Byns historia

Avaträsk, det var så det började.


Enligt sägen skall den första åbon vara Båtsmannen Elias Mattson från Rörström. Han uppförde en stuga, men bodde bara en sommar här. Lapparna hotade, så han måste fly härifrån.
Detta område var ju vad som senare kallades ”Avaträsk Lappskatteland”.
De första nybyggarfinnarna från Rörström eller någon annan plats, var troligen de som gav sjön namnet, då de på sina långväga fångstfärder kom till denna sjö. De tyckte väl att härifrån var en vid utsikt, och därför kallades sjön för Avaträsket, Ava på finska betyder vidsträckt utsikt.
Den första kända åbon som blev bofast här, är enligt kyrkböcker och gamla handlingar en man som hette Nils Nilsson-Fjällmark.
Fjällmark var ett gammalt båtsmansnamn, det var flera båtsmän i Fjällsjö socken och i Ådalen med det namnet. Han var 44 år när han flyttade hit 1744. Sedan bodde han här med sin familj ensam i 20 år innan den andra åbon bosatte sig här, han hette Ifwar Eliasson och kom från
Rörström.

Åsele lappmarks församling omfattade ursprungligen hela nuvarande Dorotea socken.
Då Tåsjö blev kapellförsamling begärde Avaträsk och Ormsjö kyrkorätt där, eftersom det var lättare att komma dit än till Åsele. Kyrkrätt i Tåsjö hade vi från 1774 och fram till 1799 då Bergvattnet blev egen församling.
Namnet Dorotea fick församlingen och byn efter Gustav IV Adolfs gemål.
När det blev aktuellt med kyrkbygge under 1790-talet, lovade Avaträsk byamän att tillsätta mark till prästbordet eftersom det var den största byn, men då skänkte nybyggaren Johan Nilsson i Bergvattnet bort sitt halva hemman till prästbord, för att få kyrkan dit, vilket också blev följden.
Befolkningen i Avaträsk och byarna häromkring bestod av folk från olika håll. Det var finnar, jämtar och sörlänningar, men någon rasblandning med lapparna förekom sällan, därför att motsättningarna i levnadsförhållandena var allt för stora.
Antalet bönder i byn ökade och eftersom boskapsskötsel var huvudnäringen, måste åtgärder vidtas för att de skulle få foder till sina kreatur.
Från 1830-talet och framöver uppfördes flera slåtterdammar och röjningar företogs för att få slåttermark.
Även såg och kvarninrättningar byggdes, i första hand i Kvarnbäcken där de första åborna haft sin kvarn. Det sista såghuset där revs så sent som på 1930-talet.

Till Avaträsk räknas även de fyra småbyarna, Fjälltuna, Måntorp, Bränna och Tvåtjärn.
För att få reda i byns ägor började man redan år 1826 att kartlägga all åkerareal, utägor och skogsmark. Men först år 1892 gick storskifte i byn, och 1893 fick alla jordägare sina nya skiften, jämte skogsskiften.
År 1890 byggdes den första skolan på en tomt mitt i byn, den byggdes av de tre värmlandsbröderna Erik, Per och Nils Larsson, de blev senare mycket välkända som byggmästare i bygden.
Detta skolhus var i bruk fram till 1932, då nytt skolhus byggdes på samma tomt. Det gamla skolhuset är nu flyttat till hembygdsområdet vid kyrkan i Dorotea.

Landsvägen genom byn blev klar sommaren 1894.
Den första telefonen drogs in 1907, och elektrisk belysning installerades 1919.
Största folkmängden hade Avaträsk under 1930 – 1940–talet, då bodde ca 700 personer här.
På den tiden var det stora barnkullar som växte upp och trots industrisatsningen i Dorotea blev det ändå svårt för alla att få sysselsättning i hembyggden. Särskilt gällde detta flickorna som flyttade till större orter, ofta Stockholm. Vi hade på den tiden tre affärer och ett flertal kafeer i byn.
Nu finns inga affärer och inga kafeer kvar.
Idag bor ca 215 personer i byn,fortfarande kommunens största by och den är mycket attraktiv för nyinflyttningar, men lämpliga bostäder kan vara svåra att finna.
Byn har många aktiva föreningar och mycket verksamhet, det finns stora förhoppningar för framtiden.

Besöksräknare Startsidan

Du är besökare nr 9228605sedan sidan startade